söndag 13 april 2014

Predikan Palmsöndagen 13/4 2014




Lägg höger hands pekfinger på vänster handled. Försök hitta pulsen! Hjärtats slag. Varje slag är en gåva från Gud. Ett under. Människokroppen är ett mirakel. Du är ett underverk. Jag är ett underverk. När Jesus red in i Jerusalem blev människorna så glada för alla Guds under så de började sjunga. De kunde inte låta bli.

Tänk efter: vad förundras du över? Vad har du sett, hört, känt under den gångna veckan som föder sången i ditt hjärta?

Dela med din bänkgranne. Några som vill dela med oss alla?

Jag förundras över Sädesärlan, ett par som byggde bo under en takpanna på mitt hus i fjol och som enligt fågelboken övervintrar i Israel. Tänk om de bott på Olivberget! Tänk om deras förfäder såg Jesus rida in i Jerusalem och hörde människorna sjunga! Nu har paret, som håller ihop hela livet kommit tillbaka till Gottfridsborg för att föda upp två kullar med ungar innan de i höst flyger tillbaka till Israel.

Sjung lovsång alla länder och prisa Herrens namn.
Sjung lovsång alla länder och prisa Herrens namn.
(Psalm 680)

När Gud gör under förundras vi. Förmågan att förundras är livsviktig. Den finns hos barnen. Den är ett tecken på att våra hjärtan är friska!  När vi blir vuxna förlorar vi lätt förmågan att förundras för vi har så bråttom. Livet fylls av måste, skynda, hinna. Men den som springer genom livet ser inte att sädesärlan landat på gräsmattan, märker inte att knopparna brister, att bina surrar och samlar, att blåsippan smyckar vägrenen. Likgiltighet och blindhet för Guds under är ett tecken på att vi inte mår bra.

Naturens under föder sång. Och kärlekens under. I fredags såg jag en mamma samtala med sin treåriga dotter. Det var så vackert, så äkta, så fyllt av varsam kärlek och ömsesidighet. I deras möte anade jag Gud.

Vet ni varför lärjungarna vågade sjunga? För att Jesus red på en åsna! En nubisk åsna har en mankhöjd på mellan 100 och 120 cm. När en vuxen man sitter på en åsna hamnar han i ögonhöjd med dem som står bredvid. Vi tror på en Gud som möter oss i ögonhöjd, i kärlek och det väcker tillit. Motsatsen är att sitta på höga hästar och se ner på sin omgivning, skrämma till underkastelse. Den enda gången Jesus höjdes upp över alla andra var när man korsfäste honom och utnämnde honom till Kung.
Vi gör så med varandra. Somliga trycker vi ner, andra höjer vi upp och ingen vågar vara sig själv, ingen vilar i sin egen tyngd.
Vapnet är rädslan. Säg åt dom att vara tysta, sa fariséerna! När människor blir rädda och osäkra är de mycket lättare att styra och ha kontroll över. Trygga och glada människor som sjunger är farliga för makten. De svartas kamp för frihet i Amerika bars av sång. Sången gav mod åt dem som bekämpade apartheid. Sången gav mod och kraft åt människorna i Baltikum under den oblodiga revolutionen för 25 år sedan.

Många talar om kyrkans kris, om trons kris. Dagens text ger oss ett verktyg att testa om det är sant.
Har någon hört en sten ropa? Inte det? Och det är 2000 år sedan lovsången hördes strax utanför Jerusalem. Så länge vi förundras över Guds underverk och lovsjunger Gud lever tron i våra hjärtan.

Sjung lovsång alla länder och prisa Herrens namn.
Sjung lovsång alla länder och prisa Herrens namn.

Palmsöndagen är den första dagen i Stilla veckan. Vi följer Jesus på vägen mot korset. Vi läser Jesu passionshistoria - passion betyder både stark kärlek och djup lidande, två sidor av samma mynt. 
Åsnan som bar Jesus var korsmärkt, det är alla nubiska åsnor. De har ett kors över skuldran. Enligt legenden tecknades åsnan med korset för att den var utvald att bära Jesus till korset.

Våra liv är också korstecknade med kärlekens smärta, den lidande kärlekens tecken. Livets väg är en Via Dolorosa, en smärtornas väg. Det är en tröst att veta att Jesus gått den före oss och för oss. 




Inga kommentarer: