Predikan 3e söndagen efter Trettondagen

Jesus skapar tro. Joh 4:46-54

Jesus skapar tro. Jag tycker dagens tema skaver. Det hade varit lättare om det hade stått: Jesus väcker tro. Eller: Jesus väcker tillit.

För det är ju så det fungerar mellan oss människor. När vi möter en okänd människa läser vi av personen i fråga på några sekunder. Vad är det vi söker när vi skannar av den andres ansikte? Vi söker svaret på frågan: Kan jag lita på dig?

Vad betyder det då att Jesus skapar tro? Om vi går till Luther och Lilla Katekesen står det i förklaringen till tredje trosartikeln på sidan 1724 i psalmboken: Jag tror att jag inte av mitt eget förnuft eller kraft kan tro på Jesus Kristus, min Herre, eller komma till honom. Det är den helige Ande som kallat mig genom evangelium, upplyst mig med sina gåvor, helgat och behållit mig i en rätt tro.

Mannen i kunglig tjänst kunde vara vem som helst av oss. En människa som arbetar, sover, äter, umgås med familjen. En människa som försöker få lönen att räcka, som försöker få livspusslet att gå ihop. En människa som älskar sina barn. När sonen blir sjuk och ingen medicin hjälper, då blir han rädd, maktlös. Han vet inte vad han ska ta sig till. Vad fick honom att söka upp Jesus och be honom om hjälp? Vad fick honom att ta beslutet att börja gå? Kanske var det förödmjukande för en man i kunglig tjänst att be Jesus om hjälp. Så vem väckte tanken, vem ingöt mod i honom? Kan det ha varit den heliga Anden som viskade i hans hjärta: Gå till Jesus?

I dagens gammaltestamentliga text använder den heliga Anden tjänsteflickan som språkrör: Om min husbonde bara kunde komma till profeten i Samaria, säger hon. När vi varit rädda, när vi tappat fotfästet, vem har då viskat i våra hjärtan: Sök upp Jesus?

Mannen gick. Han bad. Men Jesus var besvärlig. Om ni inte får se tecken och under tror ni inte. Mannen orkade inte diskutera, för det är precis det jag tror de har gjort tidigare. Båda bodde i Kafarnaum, de hade säkert setts på Thimons konditori på Storgatan i Kafarnaum och diskuterat tro.

Men mannen är inte kvar i käbblet, hela han är bön, ett rop ur djupet. Kom innan mitt barn dör.

Den 5 februari har vi kallat samman till en dialogkväll om samhällsutvecklingen i Aneby. Orsak: Vi ser oroande tecken på att tilliten minskar och avstånden ökar i vårt samhälle. Minskar tilliten så minskar tryggheten. Minskar tilliten så minskar också respekten för varandra.

Vad behövs för att vända utvecklingen? Vi behöver prata, skaffa oss en gemensam bild, förstå orsaker och samband. Räcker det?

Nej, vi måste handla.

I pastoratets nya styrdokument står det: Hoppet får näring ur handling.

Mannens son blev botad och hela familjen kom till tro på Jesus. Vi behöver den heliga Andens viskning i våra hjärtan, vi behöver mod att söka Jesus, vi behöver säga vad vi behöver. Men vi behöver också erfara att Gud på något sätt hör oss och handlar, griper in, renar oss, bär oss, tröstar oss.

Ja, det finns många som ropar och ber och aldrig tycker sig få svar. Vad händer med tron när Gud är tyst? Den vänds i tvivel, kanske går den sönder. Därför behöver vi varandra. Ingen orkar gå ensam, hoppas ensam, vänta ensam på att mörkret ska vändas i ljus.

Kanske är det därför Paulus talar så mycket om tröst i dagens epistel. Nio gånger nämner han ordet tröst. Gud som barmhärtighetens fader och all trösts Gud och hur vi med den tröst vi får av Gud kan trösta varandra. För…livet är inte lätt och det är inte lätt att tro. En tanke: Kan det vara så att Gud gråter med oss när bönesvaret uteblir?

Så vad har vi lärt oss idag? Jo, att tron skapas när den heliga Anden viskar: Sök upp Jesus! Tilliten väcks när vi erfar att Gud griper in. Tilliten väcks när vi bär varandra, ber för och med varandra och tröstar varandra. Och det blir lättare att tro när vi ser att tron blir till handling i vårt samhälle.

Predikan vid gudstjänst med små och stora Trettondagen

Guds härlighet i Kristus

Vilken spännande berättelse!

Vad vet vi om stjärntydarna? Vi vet inte mycket. Det sägs att det var tre personer: en kom från Asien, en från Afrika och en från Europa, de kom från hela den då kända världen. Och en var ung, en var medelålders och en var gammal. Vad hette de?

Grekiska namn: Apellius, Amerius och Damascus

Etiopiska: Hor, Basanater och Karsudan

Germanska: Caspar, Melchior och Balthasar

Eller hette dom Cilla och Peter och Karin och Ludvig?

Kanske handlar denna berättelse om dig och mig? Om alla som oss som längtar efter ljus, om alla oss som frågar efter Jesus.

Barn och vuxna, unga och gamla, kvinnor och män från hela världen.

Vad vill Jesus ge oss?

Kärlek, förlåtelse, frid, hopp, ny kraft, ljus.

Vad vill du ge Jesus? Och nu tänker vi kanske på något fint och dyrbart, en sak. Men vet ni, jag tror att det finaste vi kan ge är oss själva och allt som finns här inne i hjärtat: hemligheterna, gråten, det dumma jag gjort, min längtan, min kärlek, min tillit, min tillbedjan.

Predikan Nyårsdagen

Joh 2:23-25

I Jesu namn

Vi sjunger:

Herrens nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut på hans barmhärtighet, den är var morgon ny. 2 ggr

Gott nytt år, kära vänner! Gott nytt år i Jesu namn! Att det nya året ska bli ett gott år är en önskan, en bön men ingen vet hur det kommer att bli. Vi har vänt blad, vi står på tröskeln till et nytt år och ingen vet hur det kommer att bli. Det enda vi vet är att nåden inte tar slut, att Guds barmhärtighet är ny varje morgon och att Jesus lovat vara med oss alla dagar till tidens slut. Vi vet också att när himlen möter jorden så är det tre ord som ständigt upprepas och det är orden: Var inte rädda.

Därför kan vi möta det nya året med frimodighet och förtröstan.

Idag tar Aneby pastorat i bruk sin nya FIN (församlingsinstruktion).

Det är ett styrdokument för oss som kyrka på denna ort. Här finns nedskrivet vad vi ska fokusera på under de kommande fyra åren.

Kyrkoråd och fullmäktige har beslutat om den och Domkapitlet i Linköping har utfärdat den.

Den kommer tryckas upp och delas ut om bara några veckor.

Här lyfter vi fram tre fokusområden som vi ska kraftsamla kring.

·      Vila, växa, rusta

·      Kristus mitt i…

·      Hållbarhet.

Det första handlar om att erbjuda människor vila, andrum, ett sammanhang som inte ställer krav på prestation utan där vi får andas ut, bara vara, vila i stillhet och tystnad, lyssna inåt, läka och finna ett fotfäste. Sedan vill vi skapa sammanhang där människor får växa, bidra med sina gåvor, vara delaktiga men också lära sig mer om nåden, om Guds barmhärtighet, om bibel och Kristen tro, om bönen och så rustas för ett liv i ett samhälle som snurrar allt fortare.

Det andra; Kristus mitt i…  handlar om att se Kristus i sin medmänniska, söka Kristus och upptäcka att han är på torget, på skolgården, i sången, i tystnaden, i festen, i nöden. Se Kristus, söka Kristus och vara Kristus, vara hans händer, hans ögon, hans hjärta. Det handlar om ett diakonalt förhållningssätt i allt, mindre ord och mer handling i samverkan med alla goda krafter i bygden.

Det tredje fokusområdet: Hållbarhet handlar om att vi som kyrka och enskilda ska inspirera varandra att värna Guds skapelse. Det handlar om källsortering, solpaneler, elbilar och laddstationer men också om att bidra till ett hållbart liv i ett hållbart samhälle, ett samhälle där alla får plats, där vi ser varandra som bröder och systrar, där vi ställer oss på de svagas och utsattas sida. Många känner oro för framtiden, alltfler grips av missmod och uppgivenhet. Vi behöver gå samman och lyfta fram hoppets tecken, de goda berättelserna och ständigt påminna varandra om att Jesus Kristus finns mitt ibland oss, han som känner oss, han som vet vad som finns i människan och viskar i vårt inre:

Jag älskar dig. Jag förlåter dig. Maten är klar.

Vi sjunger:

Herrens nåd är det att det inte är ute med oss, ty det är inte slut på hans barmhärtighet, den är var morgon ny. 2 ggr

Låt oss be:

Jag öppnar som törstig jord för regn och sol, för frö och grodd

Gud, bruka mig så att jag får ge liv, ge frukt också i år.

Jag öppnar mig i sårbarhet för blicken som allt ser och vet.

Gud, lär mig lita på din nåd och följa dina visa råd.

Jag öppnar mig och gråter ut den sorg som göms i hjärtats djup.

Gud, låt min natt få bli till dag, förtvivlan vänd till nya tag.

Jag öppnar mig och ber om mod att kämpa för vår vackra jord.

Gud, hjälp oss göra allt vi kan för klotet, barnens framtidsland.

Jag öppnar mig och ber om hopp. Jag ber för kyrkan, Kristi kropp.

Gud, möt oss, sänd oss från ditt hus, att bryta bröd och tända ljus.