Psalmer: 478:1-3, 479, 605, 122:2-5, 744
Kyndelsmässodagen är en stor dag för
mig. Den dagen 1983 prästvigdes jag. Prästyrket är mycket gammalt.
Vid templet i Israel lär det ha funnits 24000 präster. Ettusen av
dem var i tjänst varje vecka. Jobba en vecka och vara ledig 23.
Vilket arbetsschema!
Så kommer Gud till templet i ett litet
barn, Messias, den efterlängtade, buren av Maria, tillsammans med
Josef. Det står i den engelska översättningen att de kom för att
presentera barnet för Herren. Sonen visas upp för och överlämnas
åt sin himmelske Fader. Är det inte det som sker varje gång ett
barn bärs till dopet?
Den stora dagen är inne, väntan på
Messias är över. Men ingen märker det! Ingen av de tusen
prästerna, ingen av kyrkvärdarna! Ingen utom Symeon och Hanna. Två
gamla människor, kanske halvblinda men seende, andligt seende.
Vad är det Selma Lagerlöf skriver i
Den heliga natten? ”Det är inte på ljus eller lampor, som det
kommer an och det ligger inte vikt vid måne och sol, utan det som är
nödvändigt är att vi äger sådana ögon som kan se Guds
härlighet.”
Jag har varit präst i 32 år. Har jag
ögon som ser Guds härlighet? Har du det? Vi befinner oss i slutet
av Epifanian: tiden då Gud visar oss vem han är genom Jesus. Vad
lär vi oss av dagens text? Jo, Gud möter oss i det vardagliga, i
det enkla, i det lilla, i det stilla. Här, i enkelt bröd och vin
räcks oss Guds härlighet.
Hur öppnas våra ögon? Tre svar: Gör
som Symeon, be den helige ande att viska i ditt hjärta. Eller gör
som Hanna: Be och fasta. Eller som det var för den hårdhjärtade
herden i Den heliga natten. Hans ögon öppnades när han visade
barmhärtighet. Det är olika för olika människor och så får det
vara!
Hur vet en människa att natten har
övergått i dag, frågade Rabbinen sina lärjungar. En svarade: när
man kan skilja en sten från en buske. En annan svarade: när man kan
skilja ett får från en get. Nej, sa rabbinen: En människa vet att
natten har övergått i dag när hon kan se in i en annan människas
ögon och där möta blicken av en broder eller syster.
Det är det som sker där i templet.
Gud vänder sitt ansikte till oss i Jesusbarnet och Ansiktet lyser.
Och de som möter barnets blick lyser upp. Symeons ansikte strålar
och Hannas och säkert Marias och Josefs ansikten. För de håller
världens ljus i sina händer.
Det är mysigt med ljus, men inte
riskfritt! Ljuset värmer och upplyser men det avslöjar också
sanningen. Därför finns det ett djupt allvar i Symeons glädje.
”Genom din egen själ skall det gå ett svärd för att mångas
innersta tankar ska gå i dagen.”
I mötet med dem som tigger har mina
innersta tankar gått i dagen. Jag har blivit avslöjad. Jag är inte
alls så god och kärleksfull som ni tror. Jag har varit arg och
frustrerad, känt mig djupt störd. Och många med mig. Men så hände
något. Jag mötte hennes blick, vi talades vid, jag bjöd henne på
lunch och nu är jag inte arg längre. Nu lider jag med dem. Jag
fryser när jag ser dem frysa. Och jag inser att vi måste göra
något. För de är våra medmänniskor. Thomas Arvidsson sa: Det är
skillnad mellan att tycka om och att tycka om.
Att tycka kostar inget. Att tycka om
kan kosta allt!
Jesus sa: Jag är
världens ljus. Han sa också: Ni är världens ljus. Inte: ni ska
bli världens ljus om ni gör si och så. Ni är det. Låt det lysa.
När lågan flämtar, låt det lysa. När vi tvivlar, låt det lysa.
När vi inte vet vilken väg vi ska gå eller blir rädda för
kritik, låt ljuset lysa.
Idag är det
Kyndelsmässodagen.
Jesus lyser i
vårt mörker för att visa oss Guds härlighet.
Jesus lyser i
vårt mörker för att avslöja oss och förvandla våra hjärtan.
Jesus lyser i
vårt mörker för att vi ska våga lysa i vår vardag, även om
lågan flämtar....
