söndag 14 mars 2021

Predikan Midfastosöndagen

Psalmer: 

296, 788, ny psalm - se nedan, 298


Idag har jag en medpredikant med mig, Ingegerd Malmberg Bohlin, som strax ska dela med sig av sina tankar kring texten. 

Men först vill jag säga något om dagen. 

Vad betyder midfastosöndagen? Mid fasta - nu kommit halvvägs in i fastan. Av fastans 40 dagar är det nu 20 kvar. 

Talet 40 återkommer flera gånger i Bibeln. När Jesus hade döpts av Johannes i Jordan drevs han ut i öknen och sattes på prov av djävulen - i 40 dagar. När Israels folk flydde ut ur Egypten för att ta sig till landet som flyter av mjölk och honung tog ökenvandringen 40 år. När folket var som hungrigast grep Gud in och sände manna från himlen, ett slags tunt kex. 

Berättelsen om när Jesus mättade tusentals människor finns i alla fyra evangelierna. I Matteus och Markus står det att händelsen utspelade sig i en öde trakt. 

Nu befinner sig världen i ett slags öde trakt, en öken p g a pandemin. Vi får inte träffas, vi får inte ta i varandra, de flesta körer vilar, livgivande möten och sammankomster är uppskjutna. Längtan är stor efter att kunna mötas utan rädsla. Hungern efter gemenskap, att kunna bjuda hem varandra, dela en måltid är stor. För att inte tala om hungern efter att få dela bröd och vin och få höra orden: för dig utgiven, för dig utgjutet.

Jesus lyfter blicken, står det, han ser oss, han ser nöden, ensamheten, rädslan, längtan. 

Men hur ska det gå till att mätta så många? Ingegerd, vad tänker du om texten?


Ingegerds tankar…..







Jesus tog brödet, tackade Gud och delade. Orden pekar fram emot sista måltiden, Skärtorsdagens kväll när Jesus instiftade nattvarden. Den natt då han blev förrådd, tog han ett bröd, tackade, bröt det och gav…

Om några veckor, på Skärtorsdagen, är alla som hungrar efter nattvardens bröd och vin, som längtar efter att bli mättade på djupet, välkomna till Aneby kyrka. 19 sänds en digital, ekumenisk gudstjänst och 19.45 delas gåvorna ut. Då ska vi fira en glädjens måltid på ett Coronasäkert sätt för första gången på mycket länge.


Låt oss under vår ökenvandring göra som pojken, ge det vi har så Gud får välsigna det. 

”Gör vad du kan, med det du har, där du är.”


Ny psalm 


Pojken med bröden och fiskarna


Vem ska mätta alla kvinnor? Vem ska mätta alla män?

Små och stora trängs på stigen under rop och skrän.

Jesus lyfter sakta blicken, ser att mänskors nöd är stor.

Ger den blinde synen åter, helar syster, bror. 


Vem kan mätta alla kvinnor? Vem kan mätta alla män?

Bageriets alla bullar räcker inte ens. 

Men så kommer det en pojke, ger till Jesus det han har,

några fiskar och fem kornbröd, allt han nu har kvar.


Jesus tar emot hans gåva, fast de andra tvivlar, ler. 

Medan alla bildar matlag, bryts alltmer och mer.

Alla äter, skrattar, delar, skickar korgen till alltfler.

Magar mättas, hungern stillas, nu ett under sker.


Ingenting får kastas, ratas. Alla bitar samlas upp.

Märkligt många korgar blir det. Tack för maten, Gud.

Hjälp oss dela bröd och fiskar, sorg och glädje likaså,

meningen med livet klarnar, när vi lever så. 


Här vi anar hemligheten, pojken gör det han förmår. 

I det lilla ryms det stora, den som ger han får.

Livets bröd blev brutet, delat, Jesus dog för dig och mig.

för att mätta oss på djupet, visa livets väg.



Peter Andreasson

210310




söndag 7 mars 2021

Predikan 3:e söndagen i fastan

 



Kampen mot ondskan


Psalmer: 238:a, 782, 358, 8


I onsdags gick en ung man till angrepp mot sju personer i Vetlanda. Han knivskar människor som kom i hans väg i, som det verkar, blint raseri. Dådet har väckt både bestörtning och avsky, sorg och många frågor. Hur kunde det hända? 

Mannen är från Afghanistan. Han kom som ensamkommande barn till Sverige 2016. Hur togs han emot? Vad fick han för stöd och hjälp? Hur kunde det gå så illa för honom, när det gått så bra för så många andra? Och nu går drevet mot alla som är från Afghanistan, hat och hot haglar på nätet. Så många är så rädda. 

Igår demonstrerade Nordiska motståndsrörelsen på torget i Vetlanda. De vill stoppa all invandring och utvisa alla invandrare. De vill få oss att tro att alla med ett utländskt namn är opålitliga, ja till och med farliga. De vill återupprätta den rena svenska rasen. 


Ondskan är en realitet. Den finns överallt, liksom godheten. Det finns mycket som gör ont och det finns mycket som är ont. Ondskan är svår att bekämpa. Varför? Jo, för vi ser lätt grandet i vår nästas öga, men vi ser inte bjälken i vårt eget. Vi ser inte att vi är en del av det onda, att ondskan finns också i mitt hjärta och i ditt. Varje människa bär i sig möjligheten att vara god och göra gott, att vara ond och göra ont. Vi bär alla på ljus och skugga, på det som är friskt och det som är sjukt. När jag var ung så ville jag vara så god, så ren, så lyckad. Vad gjorde jag då med skuggan, med det jag inte stod ut med i mitt eget hjärta? Jo, jag projicerade det på alla som inte var som jag och så svartmålade jag dem för att framstå som ännu renare själv. 

Är det inte precis det som de unga männen i Nordiska motståndsrörelsen gör? 

Detta sker överallt där det finns människor som inte fått lära känna sig själva och sin egen skugga. 

När jag var i 35-årsåldern gick jag i terapi och fick hjälp att erövra min skugga. Jag insåg att vi alla sitter i samma båt med lika stort behov av nåden som killen i Vetlanda. Jag lärde mig stava till orden: det kunde ha varit jag. Om jag gått igenom det killen i Vetlanda gått igenom, hade jag kanske gjort samma sak. 

Självklart ska vi fördöma dådet. Det finns inget försvar. Men det kan finnas en förklaring, om vi lyssnar. 

Vi ska göra som Jesus: döma synden och älska syndaren. 


Jesus kom för att besegra ondskan. Han visste hur farligt det är om en människa städar ut den orena anden och ger sken av att ha det städat och snyggt. Efter att ha irrat omkring vänder den orena anden tillbaka och hämtar sju till som är värre än den själv och slår sig ner i självgodhetens hus. För den människan blir slutet värre än början, säger Jesus. 

Min själavårdare sa: You can´t polish shit. Du kan inte polera skiten. Den blir inte mindre skit för det. 

Martin Luther visste detta. Han hade levt som munk, späkt sig, biktat sig, skurat själen från golv till tak utan att bli av med skuggan. Han lämnade klostret, gifte sig, fick många barn och insåg att ingen kan bekämpa det onda på egen hand. Ingen, hur mycket man än anstränger sig, kan bli ren. Därför myntade han orden: Simul iustus et peccator. Vi är samtidigt rättfärdiga och syndare. Rättfärdigheten får vi som gåva genom tron på Jesus Kristus. NÖDEN möter NåDEN. Guds kärlek är större än min synd och därför får jag kallas Guds barn. Jag är samtidigt skyldig och fri. Jag behöver inte längre lura mig själv och min omgivning att jag är bättre än jag är. Jag kan slappna av, gråta ut och sedan resa mig upp och använda mina gåvor för att kämpa för det goda och mot det onda, kroka arm med alla andra förlåtna syndare i kampen mot ondskan. 


Det finns bara ett vapen att använda i kampen mot ondskan och det är kärleken. Löna ont med gott. Jesus visade oss vägen när han gav sitt på korset. Man kan inte säga det bättre än vad Erik Gustaf Geijer har gjort i sin fina psalm nr 140. 


”Det intet finns som icke vinns av kärleken som lider.”


”Det intet finns som icke vinns av kärleken som lider.”