1Sedan
for Jesus över till andra sidan av Galileiska sjön, eller
Tiberiassjön. 2Mycket folk följde efter, därför att de såg de
tecken han gjorde genom att bota de sjuka. 3Och Jesus gick upp på
berget och satte sig där med sina lärjungar. 4Det var strax före
judarnas påskhögtid. 5När Jesus lyfte blicken och såg att så
mycket folk var på väg till honom sade han till Filippos: ”Var
skall vi köpa bröd så att alla dessa får något att äta?” 6Det
sade han för att pröva Filippos, själv visste han vad han skulle
göra. 7Filippos svarade: ”Det räcker inte med bröd för
tvåhundra denarer, om de skall få en bit var.” 8En av
lärjungarna, Simon Petrus bror Andreas, sade: 9”Här är en pojke
som har fem kornbröd och två fiskar. 10Men vad förslår det till
så många?” Jesus sade: ”Låt folket slå sig ner.” Det var
gott om gräs på den platsen. Och de slog sig ner – det var
omkring fem tusen män. 11Jesus tog brödet, tackade Gud och delade
ut åt dem som låg där, och likaså av fiskarna så mycket de ville
ha. 12När de hade ätit sig mätta sade han till lärjungarna:
”Samla ihop bitarna som har blivit över, så att ingenting
förfars.” 13De samlade ihop dem och fyllde tolv korgar med de
bitar av de fem kornbröden som hade blivit över när de ätit. (Joh
6:1-13 Första årgångens evangelietext)
Nu
ska vi hjälpas åt att öppna texten.
Vi
föreställer oss att vi är där, att vi är med där på berget
ovanför sjön. Jag tror att solen skiner, fåglarna kvittrar, bina
surrar – det är vår. Jesus frågar inte varför du är här. Var
och en av oss har sitt eget svar, sin egen anledning och det räcker.
Det viktiga är att vi är här. Och Jesus är här för han har
lovat att när vi kommer till kyrkan för att sjunga om honom och be
till honom då är han här.
Det
konstiga är att idag predikar han inte. Han vet att många är
trötta på ord – trötta efter veckan, trötta av allt ansvar,
trötta av oro, trötta av sjukdom som aldrig går över, trötta på
ytligheten. Så han säger till kyrkvärdarna att se till så att
alla får slå sig ner i de gröna sköna bänkarna. Idag predikar
han inte för man kan inte predika för den som är hungrig. Är du
hungrig? Det finns olika slags hunger. Magens hunger efter mat,
själens hunger efter mening och gemenskap, hjärtats hunger efter
frid och kärlek. Så nu sitter vi här och frågan är var vi ska få
maten ifrån? Jag har inga pengar på mig, har du? Kan du kila ner
till grillen och köpa pizza till alla här? Inte det? Hur ska vi då
göra?
Här
kommer en kille och sträcker fram en korg med fem bröd och två
fiskar. Alla skrattar, alla utom Jesus. Jesu tar emot korgen, ber för
gåvorna, och börjar bryta och då räcker det
till alla. Det räcker, det mättar och det blir en massa bröd över.
Precis
så gör ni i barnkören när ni ger av er sångglädje så
att många blir glada.
Precis
det ska vi göra strax när vi tar upp kollekten, vi ger det vi har
och ber Gud välsigna det så det räcker till många.
Precis
det ska vi göra strax, vi ska be Gud välsigna brödet, bryta det,
dela det, äta det och medan vi gör det ska vi tänka på pojken som
gav det lilla han hade och det blev till stor nytta för väldigt
många.
Jesus
ägde ingenting men han gav det han hade, sitt liv. Därför kan han
säga: Jag är livets bröd.
När vi tar emot det brödet får vi mod och kraft att göra något för någon annan.
Många
är trötta, många är hungriga, många är ensamma och ledsna. Låt
oss göra som pojken. Låt oss göra som Jesus, ge det vi har, be Gud
välsigna det och jag är övertygad om att det kommer göra
skillnad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar