söndag 16 april 2017

Predikan Påskdagen


Kristus är uppstånden

De två största ögonblicken i Jesu liv förbigås med tystnad av evangelisterna. När ängeln Gabriel berättat att Maria skulle föda Guds son och hon sagt sitt ja så blir det tyst. Och sedan fortsätter berättelsen med att Maria är gravid och söker upp sin släkting Elisabet.
När Jesus lagts i graven och den förseglats så blir det tyst. Och sedan fortsätter berättelsen med att graven är tom. Inför tillvarons största mysterier finns inga ord.
Och reaktionen blir rädsla och sedan tvivel och kanske tro. Och så får det vara. Tage Danielsson sa: Utan tvivel är man inte klok. Gud möter varje människa där hon är. Därför säger ängeln till kvinnorna: Var inte förskräckta! Ni söker Jesus från Nasaret, han som blev korsfäst. Han har uppstått.
Som söker Gud bland de döda!
Alla människor är sökare. Vi söker efter Gud, efter förtröstan, mening, ljus i mörkret, en hand att hålla i. Vi söker efter den villkorslösa kärleken, vi längtar efter att bli förstådda på djupet. Svaret på vår djupaste längtan är Jesus Kristus. Frågan är, söker vi på fel ställe. Söker vi Gud bland de döda?
Vad är tecknet på att vi söker på fel ställe? Tomheten. Den ekande tomheten.
Uppmaningen till oss är: Sök det du söker men inte där du söker det!
Sen sänds kvinnorna att berätta för de andra. Kvinnor var på Jesu tid inte vittnesgilla, de var inte godkända som vittnen. Varför väljer Gud då rädda, sörjande, icke vittnesgilla kvinnor för att berätta om uppståndelsen? För att de har inget att vinna på att ljuga. Och Jesus visar sig igen och igen och igen, genom historien för de enkla, de minsta, de svaga och de tror och de berättar och vi tror och vi berättar och därför är vi här idag.
Någon har sagt: Hoppet övervintrar hos de svaga liksom livet i fröet djupt i jord. Vi skulle kunna säga: Tron på den uppståndne övervintrar hos de svaga.
Och i kväll ska jag döpa en ung vuxen som Jesus visat sig för. Och det händer överallt, ständigt, liksom i det tysta och genom det som jag har fått vara med om de senaste månaderna i form av osannolika bönesvar så är min tro på den uppståndne idag starkare än på mycket länge. Jag har fått en ny kärlek till Kristus.

Vad är tecknet på att vi funnit det vi innerst inne söker? Vad är tecknet på att vi funnit Jesus? En stilla, porlande förundran och glädje som ingen kan ta ifrån oss.

Så vem berättade för dig om Jesus?


Kristus är uppstånden! Ja, han är sannerligen uppstånden!
Kristus är uppstånden! Ja, han är sannerligen uppstånden!

Kristus är uppstånden! Ja, han är sannerligen uppstånden!

Inga kommentarer: