tisdag 1 januari 2019

Predikan nyårsdagen


Luk 13:5-8


I början av sommaren planterade jag ett äppelträd i min trädgård. Det är en ny sort som heter Gratia. Gratia betyder nåd. Jag grävde djupt, la i mycket matjord, vattnade och satte ner trädet. Så kom torkan och jag vattnade. Lasse Wessman hjälpte mig binda upp det och jag fortsatte vattna. Till min stora glädje upptäckte jag en dag att det skjutit nya skott. Nu vilar det för att snart växa igen och kanske så småningom bära god frukt. För skulle det hända att det bara växte, men inte vilade skulle jag bli bekymrad. För vilan är förutsättningen för växten, bara det träd är stilla, rotar sig på djupet kan bära frukt.

Trädet är du och jag, vi tillsammans, planterade här av Gud för att rota oss, växa och vila, blomma och bära frukt.
Frukterna som Gud söker är Andens nio frukter: Kärlek, glädje frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.
Det är Gud som söker efter frukten för att Gud vet att den behövs här på jorden. Det finns en hunger efter kärlek, efter sann glädje, efter frid. Har vi burit frukt under det gångna året? Kommer vi bära frukt det kommande. Bara Gud vet och kanske de människor vi får möta. Och det är viktigt. Vi ska inte fokusera på vad vi åstadkommer, vi ska inte stirra oss blinda på resultatet, vi ska inte eftersträva avkastning och tillväxt.

Vår uppgift är att överlämna oss i trädgårdsmästarens vård. Jesus ser oss. Jesus ber för oss. Jesus vill gräva och gödsla, vårda och vattna. Vår uppgift är att bli stilla, rotade i hans kärlek, omslutna av hans ljus och låta mästaren beskära och ansa. Tids nog kommer frukten och vi kommer knappt märka det. Marknadskrafterna stressar oss med sitt nyttotänkande, ett tänkande som smittar av sig på kyrkans verksamhet. Jesus inbjuder oss till ett nådestänkande som går ut på att vila har sin tid, växa har sin tid, bära frukt har sin tid, för han ser oss, han ber för oss och han vet vad vi behöver.
Gräva och gödsla: kan det handla om fördjupning, samtal om kristen tro, om livet, om att spegla våra liv i Bibelns berättelser, i varandras livsberättelser.
Gräva och gödsla. Vad behöver du, vi, församlingen? Jag vill som er kyrkoherde söka efter former för bön, förbön, livsviktiga samtal där trädgårdsmästaren får ge oss – inte det vi vill ha utan det vi behöver för att bli sant mänskliga.

Under fastan kommer vi ha bön tre gånger om dagen, 9, 12 och 15.
Personalen kommer erbjudas en dygnslång retreat och inbjudas att varje onsdag morgon mellan 8 och 9 samtala om kristen tro.

Jag blir alltmer övertygad om att stillheten är en förutsättning för rörelsen, vilan är en förutsättning för växten. Frukten vi kommer att bära är inte vår frukt utan Andens frukt i och genom oss, sådan frukt som Jesus bar. Jesus säger i Joh 15:5 Utan mig kan ni ingenting göra.

I somras planterade jag ett äppelträd. Det heter Gratia. Gratia betyder nåd. Min bön är att vi ska få vara träd i Guds trädgård som vårdas och vattnas av trädgårdsmästaren Jesus, som får vila och växa och bära frukt, frukt av nåd.



Inga kommentarer: