Sorgen lägger sig på djupet som en
källa. Ibland når man ner till källan och får kontakt med
saknaden, sorgen och tårarna. Emellanåt går livet sin gilla gång.
Så tänker jag den här helgen när vi påminns om dem vi mist och
saknar.....
Hon som skriver dessa ord miste sin
mamma i somras. Avståndet till hem och rötter hindrar henne från
att åka till moderns grav och tända ljus men inga avstånd kan
hindra henne från att ibland nå ner till sorgens källa och ge rum
för saknad och tårar.
Sorgen som en källa... bilden säger
oss att det finns liv i sorgen, att sorgen gör oss levande.
Psalmisten skriver:
De som sår under tårar skall
skörda med jubel. Gråtande går de och sår sin säd. Jublande
kommer de och bär sina kärvar. (Psalt
126:5-6)
Livet är en mödosam vandring. Vi bor på en jord som
väts av tårar. Tårar är tecken på liv. Både de synliga och de
osynliga tårarna.
En hård människa gråter inte. Sår
vi hat och hämnd kommer vi skörda död.
Sår vi kärlek och godhet kommer vi
skörda liv. För tårarna vattnar jorden så att det goda växer.
De som sår under tårar skall
skörda med jubel. Gråtande går de och sår sin säd. Jublande
kommer de och bär sina kärvar. (Psalt
126:5-6)
Och
jag tänker på alla dem som gått före, dem vilkas namn vi ska läsa
upp i kväll. De sådde under tårar, de slet för att få ihop till
brödfödan, de sådde, så gott de kunde godhet, vänlighet, omtanke
och kanske hann de skörda, kanske fick de se frukten av sin strävan
och känna glädje och stolthet. Men det mesta av vad de sådde får
vi skörda. Och det mesta av vad vi sår får andra skörda.
Så
låt oss så frön av vänlighet och kärlek den tid vi har kvar. För
den som sår under tårar skall skörda med jubel.
Så
gjorde Jesus. Han älskade oss så mycket så att han gav sitt liv
för oss. Och döden kunde inte hålla kvar honom i sitt grepp. Han
uppstod och gav oss ett hopp, han tände med sin kärlek ett ljus i
vårt mörker.
Han
öppnade vägen hem till Gud, till ljus och liv och lovsång. Därför
är det sant att De som sår under tårar skall skörda med jubel.
Gråtande går de och sår sin säd. Jublande kommer de och bär sina
kärvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar