Predikan 2:a söndagen i advent

 

Guds rike är nära

 

Det är mörkt nu. Det är sent på jorden. Är slutet på allting nära nu? Ja, vi har aldrig varit så nära slutet som nu. Men så har människor tänkt och sagt förut, genom århundraden, när nöden varit stor och man tycker sig se tecken på att slutet är nära. Men nu tycks det vara sent på allvar. Jag talade med min syster häromdagen. Hon har förlorat hoppet. Och hon är inte ensam. 

Det finns tre sätt att reagera. Det ena är förnekelse, att sticka huvudet i sanden och låtsas som om allt är bra. Har ni sett reklamen för Dollarstore: Heaven is here! Himlen är här, Guds rike, allt du söker och längtar efter finns inom räckhåll, bara du betalar. Människan reduceras till en korkad konsument som inte bryr sig om konsekvenserna. 

Det andra sättet att reagera är depression, uppgivenhet, isolering. Jag kan inte göra något åt krigen, jag kan inte göra något år klimatförändringarna, därför sätter jag på TV´n och dör långsamt framför Netflix. 

Det tredje sättet att reagera är att räta på sig, lyfta huvudet, vaka och vänta på vår och hela skapelsens befrielse och befriare. (anthropos, människa – den som vänder ansiktet uppåt, mot Gud). 

 

För det är först när vi lyfter våra huvuden och lyfter blicken som vi blir sant mänskliga, med ansvar och skuld, med förmågan att se, sörja och skapa och välja tilliten som livshållning. Djupt inom oss finns insikten om att denna jorden den är inte riket ditt, för det finns något bortom bergen, bortom blommorna och sången. Vi är pilgrimer, vårt hem är i himlen och det är dit vi är på väg. 

 

För några veckor sedan hade jag förmånen att få lyssna till ett föredrag av Camilla Lif, kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. Hon gav oss ett antal nyckelord för att orka lyfta våra huvuden och räta på oss i en tid då vi kan bli förlamade av rädsla och ångest. Ni har fått nyckelorden bearbetade av mig och jag tänker att vi kan samtala om dem efter kaffet. 

 

Jag vet inte om slutet är nära eller om Kristus dröjer. 

Hur det än är med den saken vill jag här och nu peka på tre saker utifrån dagens tre texter:

 

1/ Håll stigarna till kyrkorna upptrampade för en dag kommer profeten Mikas ord gå i uppfyllelse om att människor kommer att strömma till Herrens tempel för att få undervisning och vägledning, frid och fred, för nöden söker alltid nåden. 

 

2/ Läs Bibeln för det är som Paulus säger att där finns den tröst vi behöver för att kunna bevara hoppet. 

 

3/ Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Ingen orkar be och tro och vaka och hålla hoppet levande på egen hand. Vi hör samman och vi är givna åt varandra för att bära varandras bördor. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Vad kan vi göra när det är sent på jorden?

 

·      SÖKA OSS SAMMAN

 

·      SE verkligheten som den är

 

·      SÖRJA 

 

·      STILLHET OCH BÖN

 

·      DRÖMMA NYA DRÖMMAR

 

·      FÖRUNDRAS (Counting miracles)

 

·      SKAPA (Julia Smith)

 

·      STÄLL OM (plantera äppelträd)

 

·      TA ANSVAR FÖR GUD (bereda rum för Kristus) Etty Hillesum

 

·      TACKA

 

·      TA EN TUPPLUR