Frälsningen
I går döpte jag Charlie Sandor i
Haurida kyrka och precis när jag hällde vatten på hans huvud
tändes hans dopljus, ett ljus som påminner om Jesus som sa: Jag är
världens ljus, den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan
ha livets ljus.
I fredags begravdes min allra käraste
moster Barbro. När vi tagit avsked sa prästen: Ge, o Herre, Barbro
din frid och låt ditt eviga ljus lysa för henne.
Ljuset finns där i början av livet
och i slutet, Guds ljus, Kristusljuset.
Och inte bara i början och i slutet,
utan hela vägen, hela tiden. Det är som om ljuset söker oss,
kallar på oss. Det är som om ljuset vill upplysa oss, vägleda oss.
Vi sjunger:
Låt oss vandra i ljuset liksom han är
ljus,
vandra i Guds ljus. 2 ggr
Vandra i Guds ljus, vandra i Guds ljus,
vandra i Guds ljus, vandra i Guds
ansiktes ljus.
Tänk efter: Vad har varit ljus i ditt
liv den senaste veckan? Vad har lyst upp din dag?
Vill någon berätta?
I Bibelns första bok, första kapitel
står det: Gud sade: Ljus bli till! Och ljuset blev till. 1 Mos 1:3
Vi blev skapade av den Gud som är ljus
till hela sitt väsen och eftersom
vi är skapade till Guds avbild är vi
skapade till att leva i ljuset, söka ljuset, vandra i ljuset. Vi är
ljuset barn. Men så inträffade syndafallet, människan satte sig
upp emot Gud, ville gå sin egen väg och då öppnades hennes ögon
och hon såg att hon var naken och hon skämdes för vad hon hade
gjort och gömde sig. Och när det började bli kväll vandrade Gud
omkring i Edens lustgård och sökte efter sin barn: Adam, var är
du? Gud kallade på människan utur mörkret, utur skammen, in i sin
gemenskap igen. Mörkret finns där, det lockar, det hindrar oss att
leva som vi innerst inne vill. Och är vi tillräckligt länge i
mörkret så kan vi vänja oss vid det. I Johannesevangeliet står
det att när ljuset Jesus kom in i världen tog människorna inte
emot honom: för de älskade mörkret mer än ljuset.
Om vi vänjer oss vid mörkret blir vi
ljusskygga. Det finns väldigt mycket i vår värld som inte tål
ljuset. Lögner, korruption, smuggling, anonyma hot och hatbrev,
ryktesspridning, maktmissbruk, otrohet. Därför är syndabekännelsen
viktig. Syndabekännelsen är som att dra upp rullgardinen och släppa
in ljuset och öppna alla fönster och vädra ut den dåliga luften.
När vi säger: Förlåt! då säger vi ja till ljuset, vi säger ja
till vår sanna identitet, vi går från mörker till ljus.
Vi sjunger:
Låt oss vandra i ljuset liksom han är
ljus,
vandra i Guds ljus. 2 ggr
Vandra i Guds ljus, vandra i Guds ljus,
vandra i Guds ljus, vandra i Guds
ansiktes ljus.
Tro på ljuset medan ni har ljuset så
att ni blir ljusets söner, säger Jesus.
Kanske är detta viktigare idag än på
mycket länge. Och det är svårt. Jag tänker på alla som kommit
hit som flyktingar och nu får avslag. På alla som ber, stöttar,
hoppas och tror att sanningen ska segra, godheten, humaniteten. Vi
behöver Jesus, läsa om honom, lita på honom, ropa till honom. Vi
behöver varandra. Ingen orkar kämpa ensam.
Bibeln börjar med att berätta om
ljuset. Och den slutar med följande ord: Och det skall inte mer bli
natt, och ingen behöver längre ljus från någon lampa eller solens
ljus, ty Herren Gud skall lysa över dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar