Efterföljelse
Förra söndagen var det apostladagen.
Den liturgiska färgen var röd, blodets färg. Vi talade om de fyra
K-na. Kommer ni ihåg vilka de var? Kolossal nöd. Kreti och pleti.
Kostnaden. Kungsorden.
Denna söndag hänger nära samman med
förra. Altaret pryds av röda rosor, kärlekens och blodets färg.
Temat är efterföljelse. Om vi förra söndagen befann oss i början
av Jesu verksamhet närmar vi oss nu slutet. Tiden är inne, Jesus
styr sina steg mot Jerusalem där han ska utelämnas, dödas för att
sedan uppstå. Det är som om bilden skärps, färgerna klarnar. Nu
finns inte tid för onödigt prat och inte för snällhet. Nu är det
blodigt allvar. När Jesus vill stanna över natt i en samarisk by
blir han portad. Här finns inga massor som trängs för att få röra
vid honom och få hjälp. Han blir alltmer ensam. Kostnaden är i
fokus.
Också
nu kallar Jesus människor att följa honom. Och han är mycket
tydlig. Det kostar, efterföljelsen har ett pris. Men är inte Jesus
onödigt uppriktig? Är han inte alldeles för kärv? Rävarna har
lyor och fåglarna sina har bon men Jesus har ingenstans att vila
sitt huvud. Låt de döda begrava sina döda. Den som ser sig om när
han har satt sin hand till plogen passar inte för Guds rike. Vad
skulle hända om vi upplyste människor som ville bli medlemmar i
kyrkan att det kan kosta dem deras bekvämlighet, deras
familjerelationer, deras liv att vara kristen? Vän av ordning
invänder nu att det kostar ju inget. Att vara kristen och svensk är
ju inte alls farligt. Det kostar ju ingenting, bortsett från lite
kollektpengar. Just nu är det så. Men det har inte alltid varit så
och vi ser nu tecken på att läget förvärras, också i vårt land.
Och för de flyktingar som konverterat till kristen tro handlar det
om liv och död. Man riskerar att frysas ut av sina landsmän här.
Och skulle man utvisas kan det kosta livet.
Men
det är ju inte bara kristna som riskerar förföljelse för sin
övertygelse. Idag är det fritt fram att anonymt häckla och hata
vem man vill. I veckan fick vi ju läsa om politiker som får hotmail
för sina politiska övertygelse. Och flera sa att de väljer att
inte driva frågor som rör flyktingar och andra känsliga frågor,
helt enkelt för att slippa obehaget.
I
min hand har jag en fantastisk bok. I have a dream. 112 personer från
hela världen berättar om sin kamp för mänskliga rättigheter, för
jämlikhet, frihet, allas lika värde. Människor som vägrar tiga,
vägrar sluta kämpa, vägrar vika ner sig i kampen för en bättre
värld.
Och
min fråga är: Måste man vara kristen för att följa Jesus?
I
Matt 7:21 står det: Inte alla som säger Herre, Herre, till mig
skall komma in i himmelriket utan bara de som gör min himmelske
faders vilja. Och i Luk 6:44 säger Jesus: Varje träd känns igen på
sin frukt.
Varje
människa är skapad till Guds avbild. Det ligger i vårt väsens
djup en kallelse att söka ljuset, att brinna, att vara salt, att
älska där människor hatar, att dela med oss, att sjunga ut det som
är sant, att mäkla fred. Det Jesus gör när han kallar oss att
följa honom är att påminna oss om vår djupaste bestämmelse. Vi
ska inte göra det goda för att bli älskade. Vi är älskade och
därför kan vi inte låta bli att göra gott. Vi ska inte älska vår
nästa för att komma till himlen, vi ska älska vår nästa för att
vi är människor. Om vi sen kommer till himlen eller inte är
egentligen sekundärt.
Därför
måste man inte vara kristen för att följa Jesus. Det finns otaliga
exempel på människor av annan tro som följer Jesus. Det finns
otaliga exempel på kristna som inte följer Jesus, som blivit
likgiltiga, som liksom kapat Jesus, anser sig förmer, finare, som
tror sig äga Jesus men som varje söndag går förbi den slagne vid
vägkanten för att hinna till kyrkan och sjunga lovsånger.
Nej,
man måste inte vara kristen för att följa Jesus men det
underlättar. Jag förstår inte hur de som kämpar för en bättre
värld och inte är kristna orkar. Jag hade inte orkat utan bönen,
ordet, gemenskapen, sången, nattvarden. Tydligen hjälper Guds ande
människor på andra sätt också än genom nådemedlen.
Följ
mig, säger Jesus. Vad svarar du?
1 kommentar:
Gud välsigne dig Peter!
Skicka en kommentar