söndag 13 september 2015

Predikan 15 söndagen efter Trefaldighet



Ett är nödvändigt


Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? 32Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta.33Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. 34Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.


Någon har sagt: Oron är den ränta du får betala för bekymmer du tar ut i förskott.
Det är skillnad mellan att ta ansvar, förbereda sig, planera å en a sidan och att göra sig bekymmer å andra. Här är kanske det lilla ordet göra viktigt. Vi ska inte tillverka bekymmer, för det hjälper inte. Var dag har nog av sin egen plåga och mycket av det som är besvärligt går inte att förutse. Det bara händer. Förr sa man: Kommer dag, kommer råd.

Så jaga inte, stressa inte. Hakuna matata, som dom säger i Lejonkungen. Tänk om vi lägger ner alldeles för mycket tid på att göra intryck? Jag tror att vi är särskilt utsatta idag för jämförelsens förbannelse. Facebook, Instagram, alla måste vara coola och häftiga och sjukt uppdaterade. Du är fin som du är och kommer dag, kommer råd.

Vad ska vi göra i stället för att bekymra oss?
Leta!
Leta efter det goda! Vi ska söka det goda hos varandra, skapa rum för en gemenskap där alla får plats, där det är lätt att andas, där axlarna åker ner och mungiporna upp. Vi ska leta efter glädjen, efter kärleken, efter de mötesplatser där vi inte behöver tävla och där ingen blir utröstad. Eller som Jesus säger: Sök Guds rike!

Vad ska vi göra i stället för att bekymra oss?
Lyfta!
Lyfta blicken från oss själva och se varandra. Se andra. Öppna oss för vad som händer i världen. När bilden av Alan Kurdi, treåringen som låg död på en strand i Turkiet, publicerades i media förra onsdagen var vi många som skadades om och liksom väcktes ur vår självupptagenhet.
Den kommande veckan är en ödesvecka för Europa. Valet står mellan främlingsfientlighet och medmänsklighet. Ungern och Storbritannien vill stoppa flyktingarna med militär, taggtråd och murar. Tyskland och Sverige står för öppenhet, generositet och medmänsklighet. Det är inte bara Europa som håller på att delas. Också Sverige och det svenska folket är delat. Och vi, våra hjärtan.

Att välja öppenhet och mångfald är svårt, det är riskfyllt, det ställer stora krav på alla. Men det är den enda vägen vi kan gå.
För det finns bara ett bröd. Det finns bara en mänsklighet. Och vi är kallade att dela bröd och dela liv med alla.

Låter vi rädslan vinna över kärleken gör vi både andra och oss själva illa.

Vad ska vi göra i stället för att bekymra oss?
Lita!
Lita på Gud. Jesus säger: Er himmelske fader vet vad ni behöver.
Vi ska be Gud om hjälp att LETA efter glädjen och det goda i varje människa.
Vi ska be Gud om hjälp att LYFTA blicken och se varandra.
Vi ska be Gud om TILLIT och kraft att gå den svåra vägen.

Psalm 249

Själv han är mig alla dagar nära
för var särskild tid med särskild kraft
varje dags bekymmer vill han bära
han som heter både kraft och råd.
Morgondagens omsorg får jag spara
om än oviss syns min vandrings stig
Som din dag, så skall din kraft ock vara
detta löfte gav han mig

Inga kommentarer: