Predikan söndagen efter nyår

Guds hus

 

Jesus blir ursinnig, heligt vred. Varför? Be kan man väl göra var som helst! Jo, för att man hade reducerat människan till kund och konsument. Marknadskrafterna hade tagit över templet. 

Människan är ju så mycket mer. Vi är skapade till Guds avbild, till att vara Guds medarbetare och för att vi ska kunna vara det behöver vi be och lyssna till Guds röst.

 

Nu byter vi fokus! Titta på långhusets väggar! De är från tidig medeltid, kanske 900 år. Om dessa väggar ändå kunde tala! Tänk om väggarna kunde berätta om allt vad människor under nio sekel har hört och sett, tänkt och känt på denna heliga plats. Kanske skulle de berätta om glädjen och sången, om syndanöden och förlåtelsen, om tårarna och trösten. Kanske skulle de berätta om krigsåren och nödåren, om missväxt och fattigdom. Eller om de goda åren. 

 

Detta är Guds hus. Ett bönens hus. Ett hus att gå till när nöden söker nåden, ett hus där vi blir påminda om människans ursprung och mål, att vi kommer från Gud och går till Gud, ett hus som med ett torn som vill få oss att lyfta blicken mot himlen och bli påminda om änglarnas ord till herdarna: Var inte rädda. Jag är med er alla dagar till tidens slut. 

 

Och samtidigt är ju sanningen den att vi har för många kyrkor. Arvet från bondesamhället, från den tid då det rådde kyrkoplikt och kyrkan var fullsatt varje söndag tynger. Det kostar oerhörda summor att hålla kyrkorna i användbart skick. Borde vi inte riva hälften eller lägga dem i malpåse? 

Nej! Och lyssna på vad jag säger nu:  Vi ska hålla stigarna till kyrkorna upptrampade och dörrarna öppna. Vi ska hålla bönens låga brinnande för det kommer en dag då det blir nöd i vårt land och i människors hjärtan, då nöden söker nåden, då vilsna, rädda själar kommer söka efter ett fäste, en tro som bär också i svåra tider. Och då ska vi vara beredda.

 

Kanske märker vi det redan nu. Färre utträden, fler inträden, fler vill låta döpa sin barn, fler än på mycket länge vill konfirmeras. Under december månad hade vi 2000 besökare i pastoratets kyrkor, konserterna oräknade. Bara under de tre juldagarna hade vi mer än 600 besökare - det är nästa 10% av befolkningen. 

 

Fem ord på K vill jag skicka med er. 

 

Kyriakon Ordet kyrka kommer fr Kyriakon, det som tillhör Herren. En påminnelse om att allt tillhör Gud. 

 

Kultplats - ett bönens hus. Guds och änglars närvaro, friden, ljuslågorna gör det lättare att andas, återfinna balansen, orka vidare. 

 

Kraftstation Hämta styrkan vid kyrkan. Här får vi samlas, lyssna till Guds ord, dela enkelt bröd och vin för att sedan sändas ut i vardagen. Det är där vi ska leva ut vår tro, det är där Guds kärlek ska bli synlig. 

 

Kompass. Ditt ord är en lykta för min fot och ett ljus på min stig. 

Här finns vägledning att få för vilsna vandrare. 

 

Kulturbärare Kyrkan har genom århundraden varit ett centrum för utbildning, för konst och musik, för arkitektur, medicin, och konsten att odla. Varje generation har vårdat och värnat, skapat och skulpterat, målat och mejslat, funderat och formulerat tankar och insikter.

Här har människor, i mötet med Gud, fått kraft att vara Guds medarbetare.

 

Tack, Gud för Marbäcks kyrka